Det är intressant att se hur nätverksfrågan fortsätter att få ny aktualitet och hur den samtidigt påminner om något som länge varit känt i forskningen.
I Svenska Dagbladets nyligen publicerade artikel, ”Underskatta inte ytliga bekantskaper” lyfter Emma Frans både starka och svaga kontakter, inte bara i relation till jobb utan också i ett bredare perspektiv kopplat till socialt liv och välmående. Det är en viktig påminnelse om att nätverk inte bara handlar om karriär, utan om hur information och möjligheter faktiskt rör sig mellan människor.
Utgångspunkten i forskningen är fortfarande Mark Granovetter och hans klassiska studie The Strength of Weak Ties. Kärnan i hans modell är att olika typer av relationer fyller olika funktioner i hur information sprids i nätverk.
Starka kontakter
Relationer med hög tillit och återkommande kontakt över tid. Det kan vara nära kollegor, tidigare team eller personer du har en etablerad relation till, både professionellt och personligt.
De bidrar främst med:
- stöd och vägledning
- referenser
- fördjupad förståelse för roller och organisationer
Svaga kontakter
Relationer med mer sporadisk kontakt ex. tidigare kollegor, projektkontakter, samarbeten eller personer du mött i olika sammanhang.
De bidrar främst med:
- annan information än den som redan cirkulerar i din närmaste krets
- fler perspektiv på var möjligheter finns
- fler möjliga vägar vidare i nätverket
Det centrala i Granovetters modell är hur nätverkets struktur påverkar informationsflödet. Starka kontakter tenderar att dela mycket av samma information, medan mer sporadiska kontakter oftare för in information från andra delar av nätverket.
I jobbsökande innebär det att olika typer av relationer fyller olika funktioner:
starka kontakter ger stabilitet i processen, medan svaga kontakter ökar sannolikheten att få tillgång till information från fler delar av arbetsmarknaden.
Senare forskning har i stor utsträckning bekräftat och fördjupat Granovetters resonemang, bland annat genom stora analyser av faktiska nätverk där man ser samma mönster i hur information sprids och hur möjligheter uppstår.
I organisationsforskningen utvecklar Brian Uzzi och Shannon Dunlap detta vidare i Harvard Business Review genom det så kallade Paul Revere-nätverket. Deras poäng är att det inte räcker med många kontakter utan värdet uppstår i hur nätverket är sammansatt.
Personer som har en kombination av förtroendefulla relationer och kontakter som når in i olika grupper har bättre förutsättningar att både få tillgång till och sprida viktig information. Det är den strukturen som gör att information rör sig snabbt och når fram i rätt tid.
Poängen är inte att välja mellan starka och svaga kontakter, utan att förstå hur de tillsammans gör nätverket användbart i praktiken